Vid årsskiftet så bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv. Igen ja. Hur många gånger har inte jag och många andra gjort just det? Startat nytt liv varje måndag ungefär. Men den här gången kändes det faktiskt lite annorlunda. Tidigare har jag gått in i det Det nya livet genom dörren från landet som präglades av hat, äckel, skam och självförakt. Hat mot min egen kropp och hat mot mig själv. Motivationen till en förändring kom från hur jag hatade att se ut såhär, och för mig var det inte särskilt verksamt. Skillnaden nu är att jag har gått in i Det nya livet genom dörren från landet som präglas av kärlek, jävlaranamma, beslutsamhet, positivitet och viljan att göra gott mot mig själv. Att vara snäll mot mig själv, mitt välmående och mot min kropp. Nu kommer motivationen från att jag vill ge mig själv den gåvan att liksom få må bra. Så istället för att tänka på hur jävligt det är att tycka illa om sin kropp och övervikt så försöker jag tänka på hur härligt det är/ska bli att vara snäll mot sin kropp och ha en vikt som är hälsosam och en kropp som är stark! Ser ni skillnaden där?

Jag har skrivit tidigare om det här i min blogg; att jag tvekar väldigt mycket inför att skriva om min vilja att gå ner i vikt i bloggen. Dels för att jag skäms men kanske framförallt för att jag inte vill få någon annan att må dåligt över sin kropp och bidra till någon form av vikthets. Jag har så länge jag kan minnas tittat på min kropp och tänkt på alla fel och brister den har. Visst har jag kunnat se positivt också, men tanken på mina tjocka lår kom redan i mellanstadiet. Det är så himla fel och så himla tråkigt att dessa tankar ska få ta sådan stor plats i mitt liv och många andras, främst kvinnors, liv. Det är så jävla tråkigt. Jag har liksom hängt upp mycket av mitt egenvärde på hur jag ser ut och tänkt att andra också gör så om mig.

Därför tvekar jag.

Tvekar över att skriva om hur jag kämpar för att gå ner i vikt för att få må bra, för att känna att jag duger, för att vara hälsosam, för att bli lycklig, för att inte vara tjock, för att vara normal – för att om jag kämpar bort från övervikten så säger jag ju också till andra att den är fel. Kanske att Du inte duger för att du har övervikt? Jag vill inte ge dessa signaler, att någon inte duger på grund av hur hen ser ut, och jag vill att alla människor ska kunna känna själva hur, var och när de mår bra i sina kroppar utan att påverkas av någon utifrån. Men hur fan gör man det? Hur vet jag att jag tar det här beslutet för MIN skull och inte på grund av att jag har lärt mig av samhället att det är si och så som man ska se ut? För även om jag känner att jag vill göra det här för min skull så handlar det fortfarande mycket om vad andra ska tycka och tänka om mig. Så jävla svårt.

Men jag väljer att skriva om det här eftersom jag vet att det är många som vill göra en förändring i sitt liv, men som inte hittar vägen. Liksom jag. Jag vill hålla fokus rätt och tänka positivt, inte tänka att jag inte duger, utan tänka att jag är bra som kämpar och jobbar för något. Men det blir så himla dubbelt, jag vet. Skriv gärna en kommentar om vad du tänker om det här. Hur ska man förhålla sig? Jag kanske ändrar mig längs vägen, men just nu väljer jag att skriva.

Så.

Jag lade upp några mål för januari för att lättare hålla fokus rätt och känna att jag är på rätt väg. Om målen är för enkla gör det att jag tänker ”äh, jag skärper mig i morgon istället” och för svåra mål gör att jag tänker att jag är dålig om jag inte fixar dem. Tänkte ganska mycket på mina mål innan jag författade dem och såhär var de:

20140130-092707.jpg

Och hur det gick? Bra! Att vara utan sötsaker är såklart tråkigt ibland, men det gick väldigt bra. Jag tvingade Melonen att göra en deal med mig för då jag lovar någon annan är jag mycket bättre på att hålla mig än om jag bara dealar med mig själv. Så det är ett tips från mig, att hitta någon annan som man kan kämpa tillsammans med. Jag var ju verkligen sockerberoende, så en månad borta från det gjorde verkligen gott.

20 träningspass blev det tyvärr inte, men om jag räknar gym + lååånga promenader så blev det i alla fall 17 stycken. Jag var sjuk en vecka också, så det känns ändå bra! Det känns roligt att träna! Jag promenerar ju varje dag med Signe, men om vädret är trist så blir det mer släpa hund på promenad än att med hund på promenad, och då blir det inte alltid så långt.

-2,5kg var mitt viktmål under januari och det gick faktiskt mycket bättre än jag trott. Det är väl så att det går snabbast med viktminskningen i början. -3,7kg blev det totalt och det känns bra. Jag försöker äta rätt och äta bra mat.

Jag har också mätt mig och sett att det har hänt en del på kroppen också, så det är roligt. Känner mig starkare också!

Nu är det februari och jag har gjort några nya mål för den här månaden. I månadsskiftet januari/februari så har det känns lite segt och deppigt med Det nya livet, så mycket fokus handlar nu om att tänka rätt och att vara glad över små steg i rätt riktning. Och om jag hamnar av vägen så ska jag upp och försöka igen.

 

februarimal

Sötsaker får jag äta max 2 gånger under månaden, men nu har jag tänkt att jag FÅR äta popcorn en gång i veckan om jag vill. I går åt jag tre nävar ungefär, trots att jag hade min egen tillåtelse och det är jag stolt över. Gamla Linnéa hade ju inte slutat käka. I love popcorn ;) Jag har samma viktmål den här månaden och jag hoppas att jag når delmål 1 som är -5kg. Jag ska kämpa med mitt fokus och att vara positiv och träna minst tre gånger i veckan. Dessa mål känns bra och med dem vill jag ju hitta en hälsosam livsstil och inte panikdieta… Även fast jag ibland har lite dåligt tålamod.

”I workout because I love my body, not because I hate it”. Så försöker jag tänka. Heja mig! :)

ps. Jag ÄLSKAR träningsvärk, känner mig så jävla grym då. haha. Och den här veckan har jag haft det varje dag = BRA! Känner mig duktig som kämpar i denna uppförsbacke.

 

  1. 09 Feb 2014 · 6:17 e mjenny

    Åh vad klok du är Linnéa! Jag håller med dig till punkt och pricka och tycker att din inställning är grym. Detta fixar du!
    Kram

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack ska du ha Jenny! Det är svårt att veta hur man ska prata om hälsa på ett sätt som blir positivt, men jag ska försöka. Tack för ditt stöd :) Kram!

    [Reply]

  2. 09 Feb 2014 · 7:31 e mLisette

    Heja dig! Och heja för en hälsosam kropp som man trivs i. Vad har du ätit? Det du brukar eller har du ändrat kost helt?

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack! :)
    Jag äter vanlig mat, men räknar kalorierna och äter mindre än vanligt (men jag blir mätt, det gäller bara att äta sådant som mättar men som inte innehåller så mkt kalorier). Håller mig borta från stora kolhydratskällor (bröd, pasta, potatis) och äter väldigt lite av det, äter lite mer protein än vanligt. Vet inte riktigt om det är bra, men så kör jag nu :) Använder en app som heter MyFitnessPal där jag räknar kalorierna, väldigt smidigt! Och så undviker jag sötsaker nu också såklart :)

    [Reply]

  3. 09 Feb 2014 · 8:07 e mfrida

    Ja alltså det är så svårt! Vi kanske ska starta en blogg tillsammans som behandlar allt det komplexa? ;) träning, hälsa och kost sprunget ur kärlek och livslust! För det är man i mig lättare att börja hata sig själv istället. Hata kroppen. Och så sliter en i allt.

    Men alltså du är så bra! Heja!!
    Jag körde ett 15 min intense yogapass med Nike trainingclub när Clara somnat. Jag hade ju kunnat dyka ner i soffan bara – men tänkte att 15 min är bättre än inget! Så heja mig med!! :)

    [Reply]

    Linnéa:

    Eller hur! Det är himla svårt att hålla det på en bra och hälsosam, rolig och positiv nivå! Men det ska jag försöka fokusera på nu under februari – tänka positivt.

    Och absolut, den träning som blir av är ju den bästa formen. Super att du trotsade soffan och gjorde något bra för dig själv istället! Heja dig :) puss!

    [Reply]

  4. 09 Feb 2014 · 8:08 e mfrida

    Telefonen ändrade ju typ 50% av alla ord, men du förstår nog konsensus ;)

    [Reply]

  5. 10 Feb 2014 · 10:15 f mLisa

    Det här fixar du! Heja dig!

    [Reply]

  6. 10 Feb 2014 · 9:36 e memelie

    Åh Linnéa!
    Jag vill bara säga att jag hejar på dig! Och tror på dig!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack Emelie! Du har ju visat att det går, så jag får väl bara följa i dina fotspår ;)

    [Reply]

  7. 14 Feb 2014 · 4:05 e mMaria

    Först och främst- vilket fint inlägg. Det är självklart svårt att vara ”sund” och ha en ”sund inställning” om allt som rör mat, vikt, träning osv. Jag tycker du gör helt rätt i att kmpa med din vikt om DU inte trivs med den. Även om det självklart alltid också handlar om vad ANDRA tycker, så är det ju inte bara fel med det heller. Vi är människor, och människor är flockdjur och vi bryr oss lixom per definition om vad andra tycker utan att det är något fel med det. Sen tycker jag att du kan se det såhär – ju mer du tränar och när du känner att kroppen blir lättare kommer träningen bli ROLIGARE. Och det är ju bara för din egen skull och innen annas. Att träna och ta ut sig är lättare om man är ”i form” och att pressa sig fysisk kan ju vara en av de skönaste känslorna – endorfinerna som sprutar!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack för din kommentar!

    Ja, visst är det roligt att träna! Det är ju bara när det blir hysteriska måsten över det som det kan kännas tungt. Men jag gillar det :) Känner att jag vill göra det här för min skull nu, så jag kämpar på och ser fram emot ännu mer energi och en kropp som orkar mer :)

    [Reply]

  8. 20 Feb 2014 · 1:45 e mannelie

    Först o främst; välkommen tillbaka! Ana min glädje när jag klickade in här och såg att ni alla tre är safe and sound och tillbaka! :) Jag ligger hemma i influensan just nu så det blev ett glädjekick!

    Det var verkligen skönt att läsa det här inlägget. Du är inte ensam. Nyår var en nystart för mej också, som såååå många andra nystarter men det var något annorlunda med den här? Varför? Joo, för precis som du säger så gör man det med glädje och förväntan den här gången istället för med prestationsångest och måsten. Det har nu snart gått två hela månader och ingenting har någonsin varit så enkelt som att för första gången ÄTA rätt, skippa socker och träna regelbundet. (jaaa, förutom att jag åkte på influensan.. haha) Men du förstår. Jag ser fram emot att vara stolt över min kropp istället för att gömma mej i för stora kläder. Och det är väl om nått något värt att kämpa för? :)

    Lycka till, du kommer att klara det galant!! Jag hejar på hela tiden!!

    [Reply]

Tyck till