Om ni vill läsa alla USA-inläggen så kan ni klicka på USA 2011 bland kategorierna. Price Canyon är ranchen som vi bodde på i två nätter.

Kvart i sju på morgonen var jag ivrig, ombytt och klar och redo att börja dagen. Klockan sju tog vi in hästarna som vi skulle rida, borstade och sadlade dem färdigt. Sen gick vi in och åt en underbar frukost (ja, alltså heeelt underbar!)

Vi fick välja mellan att följa med på en vanlig ridtur eller på en cattle drive, då man flyttar boskapen. Eftersom jag alltid har velat testa det, så blev det cattle drive. M hängde också på. Och jag är SÅ glad att vi gjorde det. Det var så otroligt roligt och jag vill bara göra det igen och igen!

Först skulle vi flytta några boskap nära gården till en annan hage och när det var klart red vi iväg till en jättestor slätt.

Det tog ganska lång tid att få ihop alla djuren på slätten, men när det var gjort började vi att driva dem in mot skogen som ni ser på bilden. Den här kalven var så himla gullig. När jag skulle flytta på dem så började den att dia, och trots att mamman började att gå så gav den sig inte! Till en början gick den jämsides med mamman fast baklänges så att den kunde äta samtidigt, men när det blev för svårt så försökte den att komma åt bakifrån som på bilden, haha. Det är M som har fotat från Big Red, som hans häst hette.

När vi kom fram till skogen så började det verkligt svåra med driven, då det var en hel del träd ivägen. Och kossorna är ju så mycket mindre och kunde ju ta sig fram lite lättare. Men oj, vad vi dök in där mellan grenar och snår. Ibland hängde jag liksom på sidan på min häst, för att inte få grenar i huvudet, men att ändå kunna hänga efter nån ko som försökte bryta sig ur.

Vid ett tillfälle när vi går där och ”driver” så ser jag en kossa som bara tvärvänder och sticker ut på slätten igen. Så jag vände Tinto och satte kurs mot kossan. Tinto fattade DIREKT och satte av i galopp och det var liksom bara för mig att hänga på ;) När vi kom fram till kossan tvärstannade Tinto och började att driva den genom att liksom kasta sig från sida till sida för att få kossan i rätt riktning. Alltså det var sååå jävla häftigt att få sitta på en häst som verkligen har det där i blodet och som KAN det där. Jag visade bara honom vilken kossa vi skulle ”ta” och så gjorde han i princip resten. Gosh, vilken upplevelse. Jag njöt varje sekund!

Efter ett vi fått in den där utbrytaren i skogen igen så gjorde den ett nytt utfall ut på slätten och vi fick göra om samma procedur. De andra var ju lång inne i skogen, så vi fick jobba på där själva.

Och att driva kossorna inne i skogen var ingen lätt match. Särskilt inte för mig som var på kanten. Jag var ju liksom tvungen att se till att de inte bröt ut för långt åt sidan heller. Pheew! Alltså det var riktigt svettigt, kul och vi höll ett bra tempo där på slutet. Önskar att jag hade haft en kamera på min hjälm så att jag hade kunnat visa er allting :) Efter ungefär fyra timmar så var vi färdiga och red hemåt.

Cattle driven var lätt den enskilt bästa upplevelsen  för mig på hela resan. Att få riktigt jobba som en cowboy med en häst som visste vad han gjorde, att få tänka, planera, svettas och ha kul. Ah, det var grymt :)

Framme på ranchen tränsade vi av hästarna, lossade sadelgjorden och gick in för att äta lunch.

Förutom att rummen var helt underbara, så var maten helt perfekt. Riktigt välgjord och supergott! För att inte tala om alla som jobbade där som var helt underbara människor hela högen. Såå trevliga!

Efter lunchen kunde vi sitta på verandan och ta det lugnt ett tag innan nästa ridpass. M’s jeans gick sönder i driven när han drev kossor genom skogen. Tough, just like a real cowboy ;)

En himla söt filur som bodde på gården.

Innan vi gav oss ut på nästa ridtur gjorde vi ett litet pit stop vid vattenhålet.

Härligt

Efter en ganska tuff förmiddag var vi ganska trötta, så det var en lugn eftermiddagstur upp på ett berg. På väg tillbaka red vi genom en tät skog när vi plötsligt hör ett konstigt ljud uppifrån ett träd som vi står vid. Alltså jag var HELT SÄKER på att det var en björnunge i trädet. HELT säker! Och ni kanske vet hur rädd jag är för björnar.. Goosh! Mitt hjärta stannade nog där för ett tag. Det finns ju dessutom massor med svartbjörnar där i skogen. Som tur var, så var det bara två träd som stod och gned sig mot varandra. Men ljudet alltså.. så konstigt. (Och SÅ likt ett björnläte).

När vi kom hem igen hade vi varit ute i sadeln i sammanlagt sju timmar. Det kändes i rumpan, kan jag säga :)

Så himla nöjd med min Tinto. Fina fina killen!

Danska Heidi och Cowboy Carl (där snackar vi riktig cowboy!)

Gårdsutsmyckning.

Efter den sista ridturen åt vi middag och sen fick jag och M sitta och leta hotellrum inför kommande natt mellan Price Canyon och San Antonio. Lite drygt. Och bäst täckning fick man utomhus, men jag vågade inte sitta där då jag var för rädd för björnen :) Den brukade komma ner mot gården och gå igenom soporna och det var inte långt därifrån. Lite senare hörde vi hur hundarna sprang iväg dit och skällde…

Men vilken toppendag vi hade! Och att jag äntligen fick vara en cowgirl på riktigt. Ååh, det var verkligen en dröm som kom i uppfyllelse :)