Jag tänker ofta på bloggen. Jag tänker att jag skulle vilja sparka igång den rostiga gamla bloggmaskinen och höra hur den skramlar och lever om igen. Men det känns som att jag står på skolgården och ska hoppa in i dubbla hopprep som snurrar runt runt. Även om jag har rytmen så kommer jag mig inte för. Det var så länge sedan att jag knappt vet hur man gör, hur man börjar eller när det är läge. Men om det nu är så med bloggandet som med hopprepandet så är det väl bara att köra på i alla fall.

Så vi säger hej till varandra igen.

Någon gång ska jag berätta för er var jag är i livet just nu. Inte för att ni undrar, utan för att alla dessa dagar som faktiskt passerat och aldrig nämnts i alla fall faktiskt finns här på något sätt. Men inte nu. Jag ville bara titta in sparka igång maskinen nu när jag hade feeling ;)

Här får ni en välkommen tillbaka-present; en hysteriskt rolig video helt i min smak :) puss!