Mitt stackars hjärta

Hej.

I dag har vi varit med Signe till veterinären för att kolla hennes hörsel.

Vi tar det från början; sedan ungefär ett halvår tillbaka så har jag tyckt att Signe har blivit så nonchalant när man är ute och går med henne. Hon lyssnade inte så bra på inkallning och liksom tappade lite fokus samtidigt som hon ibland kunde vara väldigt lydig. Då hon var lydig och kom som en pil på inkallningen var när hon tittade på mig, men när hon hade ryggen mot och gick och nosade på något så var det svårt att få hennes uppmärksamhet. Jag tänkte länge att hon liksom var i hennes egen lilla värld och kopplade bort allt det andra.

Jag märkte att hon lyssnade väldigt dåligt på rösten så jag försökte ta bort mitt kroppsspråk när vi kommunicerade och försökte att bara använda alla de ord som vi alltid kört för att träna på det, men det gick dåligt. Om hon stod en bit bort och väntade på min inkallning och jag ropade HIIIIIIIIIT, så kom hon inte. Men om jag så bara klappade med ett litet finger vid sidan av låret så kom hon som ett skott. Sådana gånger var det ju inget fel på hennes fokus men hon lyssnade inte alls på mina ljudliga kommandon.

Jag har nästan skämtat om att ”hon har gått och blivit döv” och jag har varit arg på henne många gånger för att hon inte lyssnar när hon faktiskt VET.

Och så när jag var i USA fick jag höra att Signes mamma hade blivit döv. Ja… Då kändes det bara så självklart. Hon är ju det. Hon hör ju ingenting. Och fy så jag skämdes och ångrade alla gånger jag varit arg på henne för att hon inte lyssnat och hon inte förstått varför. Usch. Mina tårar rinner när jag skriver det här för det känns så himla tråkigt. Att jag varit dum mot henne när hon inte vetat eller kunnat göra bättre. Min lilla tjej. Jag ville aldrig vara arg och dum mot dig!

Så när jag kom hem från USA ringde jag till veterinären direkt och bokade en tid för att kolla hennes hörsel för att liksom få det svart på vitt. Även fast jag har märkt ännu tydligare nu då jag kommit hem att hon inte hör mig. Ibland kan hon reagera på något ljud, men det är sällan. Man kan liksom stå och skrika LEVERPASTEJ BORTSKÄNKES bredvid henne och hon reagerar inte.

Och i dag for vi dit. Veterinären tittade i hennes öron men såg inget konstigt. Sen lyssnade hon på hennes hjärta (som lät så bra så) och sedan fick hon en spruta som gjorde att hon blev så trött, så trött. Hon somnade på bordet i min famn och mina tårar rann för jag är så rädd för det där. Rädd att hennes hjärta ska sluta slå eller snarkningarna sluta. Men det gick bra. Hon sov så gott och veterinären satte några små hörlurar i hennes öron och sedan några nålar in under huden på huvudet för att mäta hjärnaktiviteten. Och så kom det ljud i hennes öron och skärmen visade att hjärnan inte reagerade på dem. En vanlig kurva ska gå upp och ner och upp och ner, men hennes var nästan helt rak.

Vi fick papper på kurvorna med oss hem och på dem står det där: ”icke-hörande”.

Jag vet att en hund klarar sig bra utan hörsel och att man mest kommunicerar med kroppen i alla fall, men det känns ändå tråkigt. Det blir ju svårare att släppa henne lös i skogen och tänk om det kommer en bil som inte ser henne och som hon inte hör? Ingenting får ju hända min tjej, ni vet ju det. Men så länge Signe är frisk, mår bra, är glad och finns hos mig så är jag lycklig.

Hon kanske inte hör när jag säger att jag älskar dig, men jag tror nog att hon känner det ändå.

1 somnig

Sömnig tjej kämpar för att hålla sig vaken

2 sover

Sover sött i väntan på veterinären. Här låg mycket av mitt fokus på hennes lilla mage som gick upp och ner och på snarkande ljud genom näsan. Jag vet att risken är minimal att det skulle hända något, men ändå… Huvva.

3 test

Lilla gumman med nålar in under huden. Testet kallas för BAER hörseltest.

5 test

Signes resultat. På en hund som hade haft normal hörsel så hade de här kurvorna gått över nästan hela rutade fältet, men som ni ser så blev Signes nästan som ett rakt streck.

4 hem

På väg hem ♥

Signe har inte alltid varit döv utan det är något som har kommit på senare tid, så vi får helt enkelt lära om oss lite och hitta på nya sätt som gör att kommunikationen funkar mellan oss.

  1. 10 Jan 2013 · 4:22 e mEmma

    Vilken veterinär var ni till, vad kostade det?
    Som sagt jättetråkigt :(

    [Reply]

    Linnéa:

    Jo, det är tråkigt. Du om någon vet ju hur det känns!

    Veterinären hette Karin Sandström och hon var jätteduktig! Lugn och sådär, annars brukar det bli så himla stressigt tycker jag men hon tog sig tid. Först var det sagt 1750:-, men det blev kring 1350:- istället då de bara tog betalt för själva testet och inte för undersökningen.

    [Reply]

    Emma:

    Vad skönt! Var det i Umeå ni var? När jag var till Öjebyn så körde dom ju bara med visselpipa direkt vid öronen… det där är ju ett betydligt säkrare och bättre sätt!

    [Reply]

    Linnéa:

    Ja, jag ringde till öjebyn först men då sa de att de inte gjorde sådana tester. Gammelstan har precis börjat med det så det var där jag var.

  2. 10 Jan 2013 · 4:32 e mCatti

    Usch så sorgligt! Jag gråter när jag läser. För jag förstår hur du känner dig! Fy, det där samvetet alltså.. Men hon verkar så klok Signe så hon tar nog ingen skada ändå. Ni är så fina tillsammans och det är ju himla tur att hon inte är sjuk eller nåt, hon hör ju bara inte och när man tänker efter är det ju inte så himla farligt ändå :) kram på er!

    [Reply]

    Linnéa:

    Nej precis. Jag är glad så länge hon är frisk, pigg och glad! Så får man tänka.
    tack!

    [Reply]

  3. 10 Jan 2013 · 4:32 e mLi

    Men tänk ändå vilken tur att du är en sån otroligt bra matte att du kollar upp henne! Det är inte alltid så lätt att komma på att de får sämre hörsel eller syn.
    De flesta kommandon tränar man ju in med en rörelse, oavsett om man gör det medvetet eller inte, och det är ju himla bra att hon tex kommer på en gång när du klappar lite på låret. :smile: Men jag förstår din oro med att ha henne lös, det blir ju en viss begränsning. Och klart hon vet att du älskar henne ändå! :smile:

    [Reply]

    Linnéa:

    Jo precis, vi kan ju redan kommunicera väldigt bra. Det svåraste är ju när man vill ha hennes uppmärksamhet. När man redan har den så går ju det mesta hur bra som helst :)
    tack!

    [Reply]

  4. 10 Jan 2013 · 5:10 e mKristina

    Åh lilla tjej, tråkigt att höra men desto bättre att du nu vet det och kan ta reda på hur ni kan göra i fortsättningen. Fin beskrivning av allt fick mitt mammahjärta att klappa. Jag har ju ingen hund men dotter och kärleken till ett djur är ju lika stor!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack ska du ha. Ja, tänk all den kärlek man kan rymma för något så litet!

    [Reply]

  5. 10 Jan 2013 · 5:17 e mMadelene

    Vad tråkigt att få det beskedet, måste kännas tungt :/ Men, man får väga upp allt annat. Hon mår bra, har ett friskt hjärta, ett hem att leva i och en ägare som älskar henne.

    [Reply]

    Linnéa:

    Jo precis. man får tänka positivt. tack!

    [Reply]

  6. 10 Jan 2013 · 5:34 e mMaddo

    Åh lilla fina Signe <3
    Jag fick tårar i ögonen att läsa din text, jag har ju "känt" henne sen hon var liten.
    Fina lilla voven.
    Jag förstår att det är tråkigt med att hon inte hör, speciellt eftersom hon är så ung.

    Moa är 10 år och har med förlorat hörseln, men hon är ju en äldre hund.
    Men det fungerar bra med tecken.
    Vi får vara försiktig med att väcka henne när hon sover för hon blir så rädd om man bara klappar till henne hårt om man ska ut och kissa henne.
    Eller om man kommer förhastat bakom henne.

    Krama Signe från mig!

    [Reply]

    Linnéa:

    Jo precis, man får vara lite mer försiktig så att man inte skrämmer henne. Det kan ju dock bli problem när man får barn som kryper omkring men då får man väl se till att signe ligger och sover där hon får sova ostört.

    ha det bra madde!

    [Reply]

  7. 10 Jan 2013 · 5:38 e mKajsa

    Men så himla tråkigt, och förstår hur du känner med samvetet om du varit arg när hon inte ”lyssnat”. Jag tror dock ändå det kommer gå bra med er, ni får som sagt bara lära om er lite. Ni verkar så himla fina tillsammans :)

    KRAM!

    [Reply]

    Linnéa:

    tack ska du ha :) kram!

    [Reply]

  8. 10 Jan 2013 · 6:15 e mÅsa Berglund

    Ja hundens är vår mest förstående trogna vän man kan ha.
    Du behöver inte vara orolig för att du sagt åt henne på skarpen för hon känner den kärlek
    och omtanke du ger henne hon förstår varför,
    Jag tycker att det har varit så kul att följa Signe och dig både på fb och här man ser hur mysigt ni båda har det och vilken kärlek det finns mellan Er.
    Om nu Signe inte hör så har hon ialla fall inte hört när du blev lite irriterad på henne.
    Glöm inte Linnea att du är Signes trygghet och bäste vän. Sköt om varandra :smile:

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack ska du ha! Vad roligt att det syns att vi tycker om varandra :)

    Sköt om dig!

    [Reply]

  9. 10 Jan 2013 · 6:43 e mLisette

    Lilla tjejen! Hoppas hon inte märker av det för mycket. Kram

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack ska du ha!

    [Reply]

  10. 10 Jan 2013 · 6:53 e mgaggan

    Tur att hon har världens bästa matte. Kramar

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack Gaggan! Ja, jag hoppas att hon tycker det <3

    [Reply]

  11. 10 Jan 2013 · 7:21 e mCornelia

    Usch, så tråkigt! Tur hon har en sådan fin matte som hjälper henne och alltid gör det bästa för henne:)

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack ska du ha :)

    [Reply]

  12. 10 Jan 2013 · 7:24 e mTess

    Jag har precis skaffat hund, så undrar – hur kommer det sig att de kan bli permanent döva mitt i allt?
    Skönt att ni fick utrett nu vad som var ”fel” på henne, och det kommer säkert gå bra sedan, när ni fått anpassa er :)

    [Reply]

    Linnéa:

    Hej du :)
    Och grattis till din nya kompis :)
    Dövhet har nog oftast med ärftlighet att göra. Och om hunden blir döv successivt så är det något i hjärnan som gör att signalerna inte kopplar.. TROR JAG. Det är alltså inget jag hade kunnat påverka eller sådär.
    Är väldigt ny i döv hund-området, men såhär har jag förstått att det ligger till.
    Sen kan en hund bli döv även om den inte har några föräldrar eller släkt som är det. Det blir väl liksom bara något fel…

    Signes dövhet har kommit successivt också, förstår jag nu.

    [Reply]

  13. 10 Jan 2013 · 7:37 e mMinna

    Du vet ju hur jag känner om hundar. Men nu lipar till och med jag. Kram.

    [Reply]

    Linnéa:

    haha. stort ;) kram!

    [Reply]

  14. 10 Jan 2013 · 8:02 e mMissJeni

    Åh lilla Signe. Förstår din oro, men hon förstår dig ändå med kroppsspråket.

    [Reply]

    Linnéa:

    Jo, de mesta går ju bra med det. Vi får hitta våra sätt!

    [Reply]

  15. 10 Jan 2013 · 9:11 e mMatilda

    Lilla Signe-gumman… :( Men ni kommer klara det hur bra som helst! Du är så duktig Linnea, och vill alltid Signes bästa, så det här blir nog en lätt match för er! Och även om du varit irriterad på henne ibland, när du trott att hon inte lyssnat, så vet jag med säkerhet att det hon kommer ihåg mest är att du älskar henne! Det kan nog ingen ta miste på! :)
    Sköt om er, båda två! Kram!

    [Reply]

    Linnéa:

    tack mattis :)

    [Reply]

  16. 10 Jan 2013 · 10:53 e mMarit Johansson

    Men nej så tråkigt.. blev alldeles tårögd när jag läste, fattar att det känns eländigt. Så bra att du gick och kollade så du vet hur det ligger till, hon kommer att ha ett bra liv i alla fall och jag är övertygad om att hon vet att du älskar henne!

    [Reply]

    Linnéa:

    Åh tack för din kommentar!

    [Reply]

  17. 11 Jan 2013 · 7:29 e mDB

    Det var tråkigt att läsa. Har aldrig tänkt på att det kan hända så unga hundar, måste vara lätt att missa ju! Tur att Signe har en sådan bra matte som kollar upp det ordentligt och bryr sig så. Det kommer bli bra! Himla bra att hon i övrigt är frisk.. hoppas ni snart kommer till rätta med kommunikationen nu när ni vet hur det ligger till. Kram!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack för din kommentar! Jag var segast på att svara bara..

    Vi kommer nog fixa det här bra :)

    [Reply]

  18. 12 Jan 2013 · 1:24 e mannelie

    Jag tror aldrig att jag har läst ett inlägg med hjärtklappning!! Många kramar till er. Det kommer att gå bra, du är så hängiven så det kommer gå jättebra. Kram!!

    [Reply]

    Linnéa:

    Hoppas din hjärtklappning har gett med sig nu ;) haha. segast i världen på att svara är jag…

    tack för din kommentar!

    [Reply]

  19. 13 Jan 2013 · 5:08 e mZarah-Lou

    Det låter som att Signe har en fantastisk matte!
    Jättetråkiga nyheter, men Signe kommer att vara Signe – hörsel eller inte. Du får försöka trösta dig lite med det.. din kärlek till henne och hennes kärlek till dig kommer vara exakt densamma, och det är det som räknas! Kanske att ni får en närmare relation? Vem vet?

    Otroligt ledsamt att läsa om dock, men jag vet att du är en fantastisk människa och är det någon som kommer att komma på smarta lösningar för Singe så är det du! <3

    Skickar över massor av virtuella kramar till er båda!

    [Reply]

    Linnéa:

    TACK ska du ha!

    /Segfis

    [Reply]

  20. 14 Jan 2013 · 1:07 e mFrida

    Nej vad tråkigt, lilla söta Signe <3 !!!
    Men jag tror hon kommer att klara sig bra. Hon är ju en glad och go hund. Sen har ni ju ER :) ni kommer att lösa detta galant genom att läsa på om detta! Har läst om hundar med dålig hörsel som har klarat sig jättebra så,.. gäller bara att vara uppmärksam. Och det är ju ni :)

    Många styrkekramar!!!!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack för dina peppande ord Frida!

    [Reply]

  21. 15 Jan 2013 · 8:50 f mPernilla

    Åh lilla hjärtat. Med en massa kärlek och med ert sätt att kommunicera, så kommer det att gå galant i alla fall! :) Kram till er!

    [Reply]

    Linnéa:

    Tack Pernilla! kram

    [Reply]

Tyck till