Hallå där! Nu är jag i Umeå igen. Har haft en toppenhelg hemma som jag bara måste berätta mer om…sen! Kom tillbaka till Umeå i måndags och själva hemresan gick ju…sådär. Alltså just min tur; men bilen började ryka på E4:an (enkelfiligt och mitträcke…) samtidigt som jag kände att värmen slutade fungera. Förstod ju direkt att det var något fel med kylgrejen, men vad gör man? (Ringde pappa såklart.) Precis då kom en avfart till Bureå som är ett samhälle 12 mil från Umeå. Där stannade bilen och jag kunde konstatera ungefär vad som var fel. Jahapp. Pappa fick sätta sig i en bil från Luleå (15 mil bort) för att komma till vår undsättning. Men hur roligt är det att sitta i en bil i två timmar och vänta på undsättning? Ringde min vän Frida vars uppfödare (ja, till hennes hundar alltså, inte hennes föräldrar! haha) bor där, så jag fick numret till dem och ringde upp. ”Ja, hej det här är Linnéa som har Signe. Nu undrar du säkert varför jag ringer!”. Haha. Tur att man kan lita på sina kända och okända cavaliervänner runt om i landet :) Jag och Signe fick komma dit och fika och träffa deras härliga hundar, så det var ju bara trevligt! Men inte så roligt för pappa som fick köra 30 mil för att undsätta mig…

Men så kan det gå! Tur att Pappas assistansservice inte tar särskilt mycket betalt ;)

I dag har vi träffats med basgruppen och gjort klart ett arbete som ska in i morgon och sen har jag varit och tränat. Muskelstep gick jag på för första gången. Det var rätt fint faktiskt! Kommer nog att gå på det fler gånger.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan unna mig en skål med frukt, turkisk yoghurt och pinjenötter. Hoppas att baby vill göra mig sällskap på skypen under tiden.

Ska bara tipsa om den där ”filmen som skulle vara så bra” som vi såg för ett tag sedan. Nawals Hemlighet (Incendies) hette den – mycket bra!

sov gott!