När M kommit till LA så for vi och besökte Westwood Memorial Park Chapel där Marilyn Monroe ligger begravd. Jag hade inte lämnat LA utan att göra det. Vet inte varför men det kändes viktigt på något vis. Jag köpte några rosa blommor på väg dit som jag la i vasen vid graven. Det är något med henne som är så vackert och sorgligt på samma gång och även fast hon är en av de mest kända personerna genom tiderna så är det som att jag känner mig nära henne på något vis och att hon blir speciell för mig.

Somewhere over the rainbow av Judy Garland spelades på hennes begravning.

Det är ingen vanlig klassisk kyrkogård, utan här är de flesta gravarna i valv i väggarna såhär som på bilden och inte i marken som vi är vana vid. Ser ni alla pussmärken på hennes sten?

När hon dog var hon inte gift med någon men det sägs att hon dejtade hennes exman Joe DiMaggio. Han var i alla fall den som myndigheterna (eller polisen?) ringde för att berätta att hon var död och det var han som ordnade med begravningen och allting. Han såg bland annat till att det två gånger i veckan under tjugo års tid skulle sättas dit röda rosor vid hennes grav. På något vis blir det fint att veta att det fanns någon där som faktiskt brydde sig om henne.

Ni ser att hennes sten är en annan färg än de andra? Jag tror att det beror på alla som är där och tar och pussar på hennes sten.

Som jag har förstått det hade Marilyn testamenterat nästan all hennes egendom (förutom pengar) till hennes vän Lee Strasberg. I hennes testamente stod det att han då i sin tur skulle dela med sig av hennes saker till hennes vänner och kollegor men så blev det aldrig. Hur sorgligt är inte det då? Att en av de personerna hon ansåg sig stå närmast inte ens lyssnade på hennes sista vilja…. I stället behöll han allt själv (förutom två brev tydligen som han gav tillbaka till författarna) och när han dog i sin tur så ärvde hans fru (som Marilyn aldrig träffat) sakerna och det var hon som gick igenom hennes dagböcker och dikter och sådant och såg till att boken Fragments gavs ut. Jag tycker bara att det är så himla fult att hon ska stå och tjäna pengar på henne… Hon auktionerade även ut hennes saker.

Det kändes så sorgligt att stå där och tänka på hur hennes liv blev. Den sorgliga delen i hennes historia handlar ju mycket om att hon utnyttjades och förvandlades till någon som skulle tjäna pengar åt massor av andra förutom henne själv. Att hon fick spela någon annan för dem hela sitt liv och att inte ens när hon skulle begravas så fick hon vara sig själv och ha sitt riktiga namn. Så himla sorgligt. Hon var ju inte Marilyn Monroe.

Den tomma platsen bredvid hennes grav är köpt av Hugh Hefner. Han har aldrig träffat henne själv men menar på att så mycket av hans framgång är tack vare henne, så därför vill han begravas där. Så sägs det i alla fall.

Vid hennes grav fanns en minnesbänk tillägnad Marilyn från ”all of her fans”.

Första kvällen när M kom till LA gick vi ut och åt en sen middag i Santa Monica. Av en slump hamnade vi på ett av hennes favorithak Barney’s Beanery dit hon ofta gick och åt av deras ”famous chilli”. Så går historien i varje fall.

Så, då fick ni lite Marilyn Monroe/Norma Jean Baker historia här också. Kanske tycker ni inte att det är intressant som jag, men då får ni väl scrolla då :)

Westwood Memorial Park Chapel ligger i Westwood på 1218 Glendon Avenue. Den ligger inklämd bland en massa höghus så den kan vara lite svår att hitta. Hennes valv är i det nedre vänstra hörnet av kyrkogården sett mot kapellet.

Vila i frid vackra Norma