I dag har vi slutvägning på våran lilla tävling. Min våg slutade på -4,1. Jag blev glatt överraskad för jag trodde att jag hade stannat vid 3,5. Hmm.. Vi får se vad de andra har gått ner. Jag tog det inte så seriöst sista veckorna måste jag erkänna… Tentaplugg utan godis? Går det?

Nu: frukost och sedan pluggdag på skolan. puss!

————————-

Edit: Jag vann tävlingen!

Nu hoppas jag att jag fortsätter så här så kanske jag når min målvikt så småningom. Det fina med kråksången är ju att jag inte känner att jag offrar något för viktnedgången. Jag äter mycket och jag äter mig mätt, men lite nyttigare. Och nyttigt är ju ofta ganska gott, så.. :)

Så ska mitt lilla hjärta få heta! Nu är det bestämt. Jag tycker att det namnet passar henne jättebra :)

Jag pratade med uppfödaren i går. Signe äter massor, går upp i vikt och bråkar med sin storebrorsa hela tiden. Uppfödaren tror att hon kommer att bli en ganska liten Cavalier. Längtar såå tills vi får ta hem henne!

Nu har jag ätit frukost i solen tillsammans med njurens fysiologi och anatomi. Ska nu åka iväg till stan en sväng och sedan hem till byn för att sitta där och plugga innan stallet.

Fi fan vad jag är less på att plugga alltså. Jag vill bara kräkas över skiten och aldrig tänka på den igen. Men tyvärr så är ju saker och ting inte alltid som man vill… Nåja. Solen skiner, mina nära och kära är friska, jag åker snart på semester och sedan får jag mitt lillhjärta. Livet är ju inte skit direkt.

.. sitter jag på den här båten i Turkiet. Där väntas en vecka med segling, sol, pastasallad, bad, bruna ben, vattenmelon och delfinspaning. Det ska bli SÅÅ HÄRLIGT!

Bilder från tidigare seglingar:

Superfint väder i dag! Jag & M hämtade upp några vänner med bilen och så for vi ut till Hägnan och satt i gräset och fikade. Mys! Efter ett tag kom Minna & Nora och gjorde oss sällskap med nybakta bullar :)

Nu kan nog vi här uppe också säga att sommaren är här :)

Min älskade gladskit i bilen på väg ut

André & Sara

Att bara sitta och plugga på skolan en hel dag gör ingen glad. Ett break med lite streetbasket med M gjorde däremot susen. Jag har inte spelat basket på flera år, så det var lite taffligt. Men några mooves kanske sitter kvar ändå ;) Roligt var det i alla fall! Och en sak kan jag i alla fall konstatera; attitude is all.

I say keep it GANGSTAH!

Bad to the bone, eller hur var det nu? ;)

Vi har några vänner som gifter sig på midsommar, så under heeela vintern har jag letat den perfekta klänningen. Helt omöjligt! Allting som är snyggt är vitt och det andra är för kort. Men nu så hittade jag den perfekta klänningen. Det var billigt dessutom, för den fanns nämligen i syrrans garderob ;)

Problemet är då bara skorna. Eftersom klänningen är ganska ljus och ljuv, så kändes det inte rätt med ett par svarta skor. Jag tänkte att det kanske blir för..skarpt, på något sätt. Men jag funderar ändå på om dessa kanske funkar i alla fall..? De är ju svarta, men med guldiga nitar. Sjukt snygga skor, men funkar dom till klänningen? Det är frågan. Skorna finns i brunt också, men inte här i Luleå.. Kanske skickar syrran på uppdrag i Uppsala efter de bruna.

Vad tror ni blir bäst? Svarta eller bruna skor?

Hemma hos min bror och hans familj i Göteborg så hänger den här fina teckningen på väggen. Det är Lovis som har ritat den av sin far. Man förstår utav bilden att hon tycker att pappa är ganska hårig.

Nere i göteborg lånade jag mina brorsbarns studsmatta och hoppade loss. Jag hade glömt hur kul det är :) Och hur jobbigt!

Just nu befinner jag mig i götet hos min bror och hans familj. Jag & syrran körde hit i går och hämtade upp bror nr. 2 i västerås. Som norrlänning så slås man verkligen av hur nära allting är här nere. Bara några timmar till göteborg ju! Inga avstånd alls :) Och såå vackert det var att köra hit från Uppsala. Gröna fält, vackra hus och ängar helt gula av raps. Sommaren har verkligen kommit bra mycket längre här nere, fast det är inte så varmt just nu i alla fall.

I dag så ska vi fira brorsan genom att ha picknick ute i Marstrand. Jag har aldrig varit där, så vi får se vad det är för ställe :)

Nu ska jag kila iväg och handla lite med syrran!

Bjussar på en bild på min sötnos så länge och hennes mamma. Och vet ni, jag har bestämt namn nu.

Mor & dotter. Två myspysiga tröttisar :)

Nu är det klart. Den här söta lilla tjejen ska flytta hem till mig & M i mitten på juni. Efter tusen års längtan så är det äntligen dags. Är hon inte underbar? Mitt hjärta smälte på en gång för lillskruttan.

Gumman somnade i min famn. Så liten!

Hon bor i Åkersberga, så jag och Lisa körde dit i tisdags och träffade henne, hennes syskon, mamma och moster. Superfina hundar och det kändes jättebra.

Mamma Nessie ville också vara med och pussas

Hon är en Cavalier King Charles Spaniel, fyra veckor och söt som tre kilo socker. Namnet är ännu inte bestämt, men på pappret så heter hon Cinnamon. Namnförslag? :)

Tänkte att jag skulle uppdatera er lite från min Sverige-turné :)

Allt är bra och jag sitter nu hemma hos syrran & Viktor i Uppsala. Jag har älskat den här staden sedan jag gjorde praktiken i åttan här på djursjukhuset (där jag ljög för kungen). Det är så vackert här med all grönska och tulpaner stora som granar! Ja, men stora är dom i alla fall. Det enda negativa med Uppsala är saknaden av havet.

Jag gick en promenad i morse i mina gamla promenadstråk. Tittade, som vanligt, avundsjukt in på alla mysiga gårdar med sina gamla äppelträd, såg klippan där jag och M hade picknick och så gick jag förbi min gamla lägenhet. Minnen minnen..

Hursomhelst.

Jag kom till Uppsala i går efter en dag i Sthlm tillsammans med M’s syrra Kristina & Amelie och i morgon så styr jag & syster bilen mot Göteborg för att fira brorsan som blev 40 i söndags. Jag har inte varit i Götet på flera år, så det blir roligt! Mera bilder och sådant får ni när jag kommer hem.

Men i morgon kanske jag berättar var jag var på väg när jag var så här övertänd i går…

I går slutade ett hjärta att slå.

Mamma ringde mig i går och berättade, när jag satt på bussen mellan Arlanda och T-centralen, att nu mådde Charlie inte bra, så de hade tagit honom till veterinären. Jag förstod ju att den dagen inte var långt borta, men det är ändå tungt för någon att höra att en vän inte lever längre. Jag satt där på bussen och grät för någon som jag aldrig får träffa mera. Aldrig pussa på igen.

Det är så otroligt tråkigt för han var älskad, den lilla gubben. Så egen och speciell på alla sätt. Så charmig och go.

När jag brukade ha honom hos mig så vaknade jag ofta av att en nos vilade på sängen och två stora ögon tittade på mig. När han märkte att jag vaknade till så började svansen att vifta och Charlie tyckte att ”nu börjar vi dagen!”. Jag tyckte att vi kunde sova en timma till, och så klappade jag på sängen bredvid mig och Charlie hoppade upp och lade sig. Sedan låg vi sådär och sov en timma till båda två, med min arm runt den håriga kroppen.

Jag kan komma på tusen olika saker som var så typiskt honom. Älskade lilla Charlie. Jag kommer att sakna honom som för alltid har en plats i mitt hjärta.