Åh, vilken jobbig dag. På sätt och vis.

Åkte till Piteå i morse för den första lektionen i min valbara kurs. På väg dit kommer jag på att varför varför varfööör har jag inte valt en valbar kurs i Luleå istället? Det vore ju smartare, så slipper man åka 12 mil för en lektion. Och väl på lektionen i Piteå så får jag frågan ”Har du sysslat något med webben tidigare? I den här kursen ska vi bara skriva koder”. Jahapp. Och de andra som skulle gå den kursen hade redan läst sådana grejer ett år (!!). Inget för mig alltså.

Så då var jag i Piteå och gjorde… ingenting.

Gick in på en dator och började leta valbara kurser i Luleå, men det var lättare sagt än gjort att lyckas välja någon som kändes relevant och som går just nu. Gjorde ett intressetest på arbetsförmedlingen och högst upp kom ”ge råd & stöd”. Kom på att, fan jag har ju alltid velat bli kurator. Linnéa som kurator på en högstadieskola; där får jag ju jobba med sådana människor jag vill och hjälpa via samtal. Jaha Linnéa, ska du byta utbildning IGEN!?

Suck… Många tankar. Socionomprogrammet har ju dykt upp tidigare om man säger så.

Åkte direkt från Piteå till skolan i Luleå och där fick jag rådet att lyssna till mitt hjärta. Studievägledaren var fin, men ingen kan ju bestämma åt mig vad jag ska göra. Vi konstaterade dock att yrken där det är svårt att få jobb ska man satsa på om man verkligen vill. Så då den gamla frågan, vill jag det här? SUCK!

Nåja. Åka hem och andas. Kände mig förvirrad och nedstämd. Köpte våfflor och avocado på Kvantum.

Åt lunchen framför de två första avsnitten. Det var ju så bra på den tiden, vad hände? Eller just ja, Marissa blev ju lesbisk & dog. That’s what happened.

Signe gjorde mig sällskap till OC men fick nys på en geting. Hon ville pussas men det ville inte den, vilket resulterade i en svullen läpp och en ledsen tjej. Googlade lite och ringde Mia som sa att man skulle ta ut taggen med en pincett. Lättare sagt än gjort! Signe hade ont i läppen och ville inte alls låta mig pilla där, så jag satte henne i bilen och åkte iväg till Mia som fick hjälpa mig att hålla henne så att jag kunde ta ut den. Duktiga tjejen! Nu är taggen borta men läppen är fortfarande lite svullen så jag får hålla koll.

Gumman sover dock gott nu, så faran är nog över för den här gången.

Åh, gud vilket svamligt inlägg. Men det är så jag känner mig nu. Svamlig och förvirrad och inte är det ordning på någonting.

M skulle få veta i dag om han blir av med jobbet och vi har lekt med tanken vad vi skulle göra om så blir fallet. En flytt härifrån hade varit given i så fall, kanske till Uppsala eller Stockholm. Och vet ni? Tanken kändes lockande! Men som tur var så blir han inte av med jobbet, så vi stannar kvar här. Bode på ont och gott; här finns ju inte socionomlinjen ;)

Nu ska jag ta med mig tjejen på en liten promenix. Vi hörs! puss♥kram