Signe har fått en aktiveringsleksak!

Den är inte så klurig direkt, men sysselsätter henne ganska länge ändå. Hon nosar och fnyser och flyttar luckorna fram och tillbaka. För Signe som är så dålig på att äta ibland var det perfekt att lägga i lite av hennes mat. Då blev det roligare att äta, tyckte hon.

Hon gillar den alltså, jag lovar!

I natt hade vi en dålig natt jag och Signe. Mellan ett och tre var vi uppe och ute flera gånger för att Signe hade ont i magen :( Det som händer sådär sent på natten när ingen är hemma (Melonen borta på jobb) och det inte är något liv ute på gatan, blir så mycket mer obehagligt. När jag satt nere på köksgolvet i morgonrock klockan halv tre och försökte få Signe att må bra igen, så var det som att jag kände mig så himla sårbar. Jag såg liksom på Signe och tänkte ”Ska du dö nu? Och vad fan gör jag då?” Mitt i natten blir allt så starkt, alla ljud så höga och all ångest så påtaglig.

Men Signe dog inte. Såklart. Vi somnade bredvid varandra i sängen sen när magontet försvunnit.