När jag kom hem från jobbet på morgonen så möttes jag inte av världens gladaste lilla virveldjur. Tråkigt! Lillhjärtat är nämligen ute i våran skärgårdsstuga tillsammans med mamma och pappa. Jag jobbar ju natt i helgen & M är inte heller hemma, så då fick dom ställa upp som barnvakt. Roligt för henne, men tråkigt för mig som får det tomt i huset. Jag längtar efter henne!

Jo, min sambo saknar jag också såklart ;)

Nu ska jag gå och sova några timmar. Ska in till stan sedan och träffa syrran och kanske några bröder. Har inte varit inne i stan knappt någonting sedan jag skaffade Signe. Och det har väl varit bra iofs med tanke på min ekonomi. Eller brist på sådan kanske.

Nåja, gonatt var det ja. puss!

Min lilla tjej växer så det knakar. Hon är verkligen en tuff liten krabat som inte är rädd för någonting. I dagarna lärde hon sig vacker tass och hon är så sööt när hon slänger upp lilltassen så mammahjärtat bara smälter. Bjuder er på några bilder innan jag går och lägger mig.. :)

Det är häftigt det där, tycker jag. Hur det lilla livet påverkar mig så mycket och hur varm och lycklig jag blir i hela kroppen av att se henne. Hon ligger på golvet bredvid mig nu på mitt fårskinn och sover. Och när jag ser henne så går det ett pirr genom kroppen och det är så härligt. Tänk hur mycket ett stort hjärta kan fästa sig för ett sådant litet. Det är stort och varmt och lyckligt. Mitt älskade lilla hjärta. Och ändå har vi inte känt varandra särskilt länge.

Men hon gör någonting med folk. De största och tuffaste männen pratar babyspråk och alla blir helt förälskade i henne. Som min granne sa: ”Först var jag på dåligt humör, men så ser jag henne och man blir helt glad och varm i hela kroppen”.

Det är väl så man blir av ett litet liv som har så mycket kärlek i sig, för hon älskar verkligen alla vilket är väldigt typiskt för rasen. Och när man ser henne springa runt med stortassarna och med rörelser som är yviga och okontrollerade; då blir man faktiskt varm i hela kroppen! Eller när hon är nyvaken och bara vill upp i famnen och mysa, knorrar och lägger huvudet på ens axel. Aaaah! :)

Jag vill bara ta hand om henne och älska henne i hela hennes liv. Tänk, hur länge jag väntade på det här? Och nu är det verklighet. Min snurreboll!

Jag jobbade ju natten till i dag. Det gick bra, men jag var sjuukt trött! När jag kom hem vid halv åtta i morse så gav jag Signe frukost och så fick hon komma ut. Sen så har jag bara sovit fram till klockan fyra. Med uppehåll för kisspauser och lunch till gumman. Och nu har hela dagen gått och jag ska åka till jobbet igen! Baah!

Vid fyra fick jag stiga upp för då kom Lisa, Mia & Tilde förbi en snabbis och hade med sig gokaka. Sedan kom Emma och så fick hon vara hundvakt tills att M kom hem då jag var tvungen att åka in till stan o köpa en BH som jag kan ha under klänningen till bröllopet på fredag. Jag känner mig så hemsk som var tvungen att lämna henne sådär, men hon kanske var typ 20 minuter utan matte eller husse och då låg hon och sov i Emmas famn, så jag tror inte att det gick ngn nöd på henne direkt :)

Nu ska jag fixa lite mackor till nattpasset och så ska jag iväg. pusspuss!

Jag har fått veta två nya tentor nu, och jag klarade dem! SÅÅ SKÖNT!

Till något helt annat; Signe bet mig i bröstvårtan nyss (nu vet jag hur hennes mamma måste ha känt det på slutet). Det gjorde ont. Måste komma ihåg att använda BH som skydd även fast jag bara går hemma och degar. Nu håller hon för övrigt på och slaktar mitt fårskinn. Fast det är ju redan jättedött förståss.

När hon har slaktat klart & lugnat ner sig ska vi ta en eftermiddagsnap. Jag har inte sovit så mkt i natt (vaknade fem) och nu i natt så ska jag gå intro på jobbet. Måste alltså vara vaken hela natten. Jag kommer dö.

Ja, det blir en hel del Signe nu. Men det får ni liksom leva med. Och dessa bilder är väl inte så jobbiga att se på, eller hur? ;)

1. Håller husse sällskap vid frukostbordet
2. Tar en tuppis i soffan (där hon eg. inte ska vara)
3. Valpögon som vill upp i soffan
4. Sockertös är nyvaken
5. Matte är SÅÅ stolt!

I går kom vi hem till Luleå. Resan upp gick bra och gumman sov mest hela resan. På kvällen tog hon dock igen det och härjade runt som bara den!

Åt middag hos svärisarna och där fick hon ett fint startpaket med boll, klosax, borste, tuggben och en igelkott som var jätterolig att leka med :)

Nu ska vi äta lunch allihopa och sedan ska vi iväg till djurmagazinet och handla mat och lite smågrejer som saknas.

Tog den här bilden av henne i dag. Det är bara att hon vänjer sig, för hon kommer att få fotomodella en hel del framöver ;)

Mitt lilla hjärta är en riktig tröttis i dag. Hon bara sover och sover! Hoppas att hon inte håller mig vaken hela natten nu bara…Men det är väl såhär barn gör. Sover, äter, sover. Och bajsar.

Söt är hon då i alla fall, så jag smälter. Min älskade lilla rödtott.

Nu ska jag försöka få i henne lite mat.

Kvart i ett parkerade jag och syrran bilen i Åkersberga och knackade på hos uppfödarna. Fyra glada hundar mötte oss i dörren och en av dom var liiiten liiiiten liiiten. Mycket mindre än sin jämnåriga brorsa. Hon viftade på svansen massor och var väldigt glad att se oss. Hon skulle bli min :)

Vi var där ett tag, drack kaffe och gick igenom alla papper, ägarbyten, vaccinationer o.s.v. Fick med mig den där DVDn ”Välkommen valp” från Svenska Kennel Klubben som jag ska kika på sen. Det kändes faktiskt väldigt bra att köpa från dessa uppfödare. Det kändes seriösa och som att jag kan ringa dem och fråga saker om jag undrar över något och att vi kommer att ha kontakt under åren.

Hon blev veterinärbesiktigad i veckan och allt var utan anmärkningar. ”Fin valp” hade veterinären skrivit. Men vaddå fin valp!? Vilket understatement! Han är säkert jobbskadad och ser inte skillnad på söt och supersöt. (Och jag är ju såklart helt opartisk i frågan)

Hemresan gick i alla fall jättebra. Hon gnällde till någon gång, men sov mest hela tiden. När jag var och hälsade på henne då hon var fyra veckor så lämnade jag en filt som hon, hennes syskon, mamman och moster har sovit på sedan dess. Den tog jag med mig nu och den gör nog henne trygg med lukter från ”hemma”.

Nu ligger hon i mitt knä och sover och jag myyyser. Vi var nyss ute och hon kissade så duktigt på gräsmattan! Sådant fint beteende belönar jag med en liten bit mariekex.

Min söta lilla gladskit. Hon är en riktig liten illbatting emellanåt som gillar att bitas på det mesta och tänderna är vassa! Men mest så myser hon och springer runt och viftar på svansen. Vi tog en tupplur tidigare i dag och när jag vaknade låg hon intill min mage på rygg med alla fyra tassarna i vädret. När hon ligger upp och ner sådär så ser hon ut som en gremling:)

I morgon så väntar en lååång resa hem till Luleå. 90 mil i bilen. Hoppas att det går bra. Vi får försöka stanna emellanåt så att hon får kissa och äta och busa av sig lite. Det ska nog gå bra! Jag längtar så tills M där hemma får träffa henne. Han kommer att smälta! Jag pratade med honom nyss och han längtar också och sa att hon såg såå söt ut! Det gör mig så glad, för även om detta är mitt projekt så vill jag ju att M också tycker att det känns roligt.

Nu ska vi lägga oss i soffan och se om det finns något skoj att se på medans Lisa och Viktor städar och packar här i lägenheten för fullt.

Jag vet att jag har sagt så förut, att det nya livet börjar nu. Varje gång jag tänkt att nu ska jag börja äta nyttigt, nu ska jag börja plugga på tentan i tid och nu ska jag alltid stå rakryggad och säga ”Jag är bra!”. Men som vi alla vet så återgår man snabbt till det vanliga livet igen. Men i dag. I dag är det annorlunda. I dag börjar verkligen mitt nya liv!

I dag, efter 23 års längtan, så ska jag hämta hem min lilla hundvalp. Det är stort! Det känns som att jag och min sambo ska bli småbarnsföräldrar fast utan graviditetskilon och ömma bröstvårtor.

Jag kom hem från en veckas segling i Turkiet i natt. Vid fyra landade planet och nu sitter jag i min systers lägenhet i Uppsala. Vi har sovit några timmar och jag vaknade först av alla. Samma känsla som på julafton när man var liten. Hur kan man ligga kvar i sängen och dra sig när man vet vilken häftig dag det här är!? Jag ska hämta hem min hund! MIN HUND! EN EGEN! WOHO!

Men jag nojar också. Jag tänker att tänk om hon har förvändlats från en 800 grams sockerbit till ett litet monster under de fyra veckorna sedan jag såg henne sist? Det är ju inte troligt, men tänk om!? Eller tänk om hon inte gillar mig. Hon kanske börjar med att kissa på mig och bita av mig någon tå? Tänk om? Eller tänk om hon har dragit på sig någon mystisk sjukdom eller saknar två ben eller… TÄNK OM!?

Men det är klart att det går bra. Men jag är nervös.

Men så var det väl alltid på julafton. Nervöst och pirrigt.
Skillnaden är att i dag har jag själv köpt min egen julklapp och det är den bästa tänkbara.

Så ska mitt lilla hjärta få heta! Nu är det bestämt. Jag tycker att det namnet passar henne jättebra :)

Jag pratade med uppfödaren i går. Signe äter massor, går upp i vikt och bråkar med sin storebrorsa hela tiden. Uppfödaren tror att hon kommer att bli en ganska liten Cavalier. Längtar såå tills vi får ta hem henne!

Filmade den här lilla snutten med mobilen när jag var och träffade lillgumman första gången. Hon låg mest och sov i min famn, men sedan vaknade hon till och då ville hon busa och bitas :)

Förstår ni att jag längtar? :)

Just nu befinner jag mig i götet hos min bror och hans familj. Jag & syrran körde hit i går och hämtade upp bror nr. 2 i västerås. Som norrlänning så slås man verkligen av hur nära allting är här nere. Bara några timmar till göteborg ju! Inga avstånd alls :) Och såå vackert det var att köra hit från Uppsala. Gröna fält, vackra hus och ängar helt gula av raps. Sommaren har verkligen kommit bra mycket längre här nere, fast det är inte så varmt just nu i alla fall.

I dag så ska vi fira brorsan genom att ha picknick ute i Marstrand. Jag har aldrig varit där, så vi får se vad det är för ställe :)

Nu ska jag kila iväg och handla lite med syrran!

Bjussar på en bild på min sötnos så länge och hennes mamma. Och vet ni, jag har bestämt namn nu.

Mor & dotter. Två myspysiga tröttisar :)